ArkipelagMusiikki

Distansundervisningen gläder elever och familjer i Pargas

By 27.4.2020april 29th, 2020No Comments

Musikinstitutet Arkipelags elever och föräldrar är glada över att barnens dans- och musikhobby har kunnat fortsätta trots undantagsförhållanden.

Distansundervisningen kom i gång på kort varsel. Lärarna fick fria händer att tillsammans med sina elever komma överens om redskap, program, arbetssätt och -tider.
Nu, en dryg månad senare efter att institutet stängde sina dörrar, börjar distansundervisningen löpa med rutin.

Dansläraren Janika Tuunainen börjar en lektion i sitt eget vardagsrum med en vuxenbalettgrupp från Pargas. Den första eleven som deltar i distansmötet är danseleven Yngve Sjöblom.

– Man får överraskande mycket ut av en distanslektion, mer än väntat, berättar Yngve. – Den största utmaningen för mig har absolut varit brist på utrymme här hemma. Efter det här uppskattar man ännu mera de rymliga undervisningsalarna.

Janika bandade en Youtube- video till den första distanslektionen och skickade den till sina elever för hemövning. Följande vecka fortsatte de med livelektioner. Både eleven och läraren är av samma åsikt om att en livelektion, även på distans, är bättre än enbart en hemskickad uppgift.

– Hemuppgifterna kräver mycket mera egen motivation. Det roliga med livestreamade danslektioner är att man får träffa sina danskompisar, mitt i denna tid av isolering, berättar Yngve.

– Från lärarens synvnkel har jag märkt att jag fäster uppmärksamhet vid andra saker än tidigare, funderar Janika. – Jag märker att jag oftare talar om användning av fötter och om händernas position. Att kommentera till exempel riktandet av blicken, som är viktig i dansen, är för tillfället omöjligt då alla hela tiden ser på rutan.

Även 10-åriga celloeleven Hilma Holkko från Pargas har varit nöjd med livelektionerna.

– Distanslektioner är helt annorlunda än vanliga lektioner. Den största skillnaden är det, att vi är långt ifrån varandra och ser den andra bara via en liten ruta, berättar Hilma. – Det som är roligt är att man inte behöver vara så länge i skolan. Då har man mera tid hemma och det finns också mer tid att öva.

– Nu behöver man vara noggrann med spelställningar, funderar celloläraren Samuli Paavilainen. – Man skall samtidigt både berätta och försöka visa.

Mest harmar sig Samuli över att man inte kan spela tilsammans på distanslektionerna.

–  Krånglande förbindelse, tidsfördröjning och att den andras spelljud dominerar, gör det omöligt att spela tillsammans. Men vi har redan spelat så länge tillsammans med Hilma, att jag vet ganska bra vad det händer i andra ändan. Det är en stor fördel nu.

Hilmas föräldrar är nöjda över att tekniken har gått så mycket framåt att distansundervisning överhuvudtaget är möjligt.

– Sorgen skulle var stor om det helt skulle  bli avbrott i lektionerna en så här lång tid. Barnen väntar riktigt på lektionerna, de hämtar omväxling i vardagen, berättar Hilmas mamma Minna Koljonen.