För musikern är det egna instrumentet det bästa instrumentet. I kommande instrumentdueller möts två helt olika instrument och Musikinstitutet Arkipelags lärare får med lov berömma och berätta det bästa sidorna i det egna instrumentet gemfört med det andra.
Nina Källberg är den ena av två flöjtlärare i Musikinstitutet Arkipelag. Ninas mamma var musiklärare som studerat flöjtspel, så hon började som 8-åring spela flöjt med sin mamma som sin lärare. Då fanns det inget musikinstitut på Kimitoön, så då jag lärt mig grunderna åkte vi varannan vecka till Salo på privatlektioner.
Senare förflyttade sig Nina till Åbo, via musikinstitut till Åbo konservatorium och utexaminerades därifrån som flöjtlärare år 1992.
Under studietiden spelade Nina även piano, orgel och gitarr. Speciellt glad är hon över sina pianostudier som har gjort att hon kan ackompanjera sina egna elever.
Kimitoöns musikskola grundades år 1982 och där fick Nina sina första elever. Senare sammanfördes musikskolan med Pargas musikskola och fick sitt nuvarande namn: Musikinstitutet Arkipelag.
– Jag har trivts bra med mitt arbete. Jag tycker mycket om att jobba med barn och ungdomar och det är otroligt att få följa med deras framsteg och uppmuntra dem att fortsätta även då det kan kännas jobbigt. Lektionen handlar inte alltid bara om att spela. Där kan man också prata om andra glada och kanske även sorgliga saker som är viktiga för eleven att få berätta.
För ett par år sedan började Nina en ny hobby: trombonspel.
– Det har varit roligt för omväxling skull att få ta rollen som elev och få ett annat perspektiv till spelandet. Nu kommer jag igen ihåg hur det är att komma till lektionen om man inte riktigt hunnit öva tillräckligt!
Musikinstitutet Arkipelags dragspelslärare Samuli Jokinen började sin spelhobby som 9-åring i Laitila med Keijo Luoma som sin lärare. Som 13-åring började han också spela piano och tangentinstrument. Samuli deltog i mästarkurser i sång, i tävlingar och i många olika skolningar både i Finland och utomlands. Hobbyn blev ett yrke och Samuli utexaminerades som musikpedagog från Åbo Yrkeshögskolan år 2006.
– Jag har som musiker klassisk utbildning men även en stark pop-jazz -bakgrund både med och piano. Jag tänker att musiken är en helhet och begränsar inte olika genren som jag jobbar med. Jag spelar jazz, klassiskt, tango, pop och fungerar även som kapellmästare i teatersammanhang, berättar Samuli.
– Dragspelet är på ett sätt ett konservativt instrument och jag tycker om att ge instrumentet chansen i olika genren där den inte ses så mycket. Min undervisningsfilosofi går hand i hand med detta. Det är mycket individuellt vad man tycker om, och på lektionen kan man följa elevens önskemål. Allt är möjligt på dragspel!
För tillfället är Samuli freelance-musiker, kapellmästare, kompositör, arrangör och lärare.
– Instrumentundervisningen för med sig ett slags ansvar inom uppfostran och musikundervisning. Det är mycket individuellt hur människor utvecklas som människor och spelare. Jag tycker också att det är intressant att följa med resan med eleven. Som exempel kan jag nämna en elev som började spela som riktigt liten och som nyss var tvungen att avbryta sina studier på grund av armén.
Hurdana instrument är då tvärflöjten och dragspelet och hur skiljer de sig från varandra?
Nina: Flöjten är ett så lätt instrument att eleven kan ha den i ryggsäcken då hen cyklar till spellektionen.
Samuli: Ajaj, knepig start! Jo, man behöver träna muskler för att orka bära dragspelet. En bra sak med det är, att man hålls i bättre trim då! Nå nej, det är nog sant, dragspelet är för stort att ha med sig då man cyklar. De mindre dragspelen är nog lättare, de väger bara 2-3 kg. Till och med en 4-åring kan börja spela dragspel. De större dragspelen väger kring 15 kg.
Nina: Det finns också riktigt små tvärflöjter, så man kan börja spela flöjt också som ganska så liten. Det kan visserligen vara rätt så svårt att få ljud i den, och en nybörjare kan få kämpa en tid innan det lyckas.
Samuli: I dragspelet får man genast ljudet att komma. Dessutom kan man ensam spela flerstämmiga stycken. Det har sagts att dragspelet är en enmansorkester. Den passar också bra i samspel: lika bra i kammarorkestrar som i band.
Nina: Sant, med flöjten kan man inte spela fina ackord så som med dragspelet. Då behöver man spelkompisar, och det är det som är så roligt! Däremot kan man stämma flöjten till exempel med ett piano, det lyckas nog inte så bra med dragspelet. Å andra sidan så klarar sig dragspelet utan piano…
Samuli: Jo, dragspelet måste man föra till en yrkesman då den behöver stämmas, men egentligen så behöver man kanske stämma den bara var tredje år. Vissa dragspel håller stämningen i till och med 10 år. Det beror också på hur mycket man spelar på instrumentet. Med dragspelet är det lättare att byta tonernas färgnyanser och den har ett otroligt brett omfång.
Nina: Jag ger mig. Tvärflöjten har ett omfång på lite över tre oktaver
Samuli: Dragspelet har 7!
Nina: Men flöjten kan man plocka i tre delar och spela Blinka lilla med bara munstycket!
Samuli: Dragspelet är ett rätt så nytt instrument och utvecklas hela tiden. Nu finns det också digidragspel som har har gett nya dimensioner och möjligheter. Det är intressant!
Nina: Det har förekommit tvärflöjtliknande instrument åtminstone ända sedan 800-t fKr. Den moderna flöjten tillverkas av olika slags metaller. Flöjter för yrkesanvändning tillverkas av olika ädelmetaller, t.ex silver, guld och platina.
Samuli: Dragspelets bälg är fin och unik. Den möjliggör bearbetandet av tonens färg. Det har ingen betydelse hur starkt man klämmer på knapparna, ljudstyrkan kommer från bälgen. Ju mer man drar i bälgen, desto hårdare ljud har dragspelet.
Nina: Med flöjten kan man spela hurdan slags musik som helst, gammal, modern-, jazz-, folkmusik, riktigt vad som helst. Med eleverna spelar vi alla dessa. Det är i alla fall skoj att spela tillsammans med dragspel!
Slutledning: Vilket är det bästa instrumentet?
Nina: Tvärflöjt!
Samuli: Dragspel!
